Digitaliseringen kan äntligen på riktigt bli en del av arbetet kring flerspråkighet. Tänk att skolan har fått möjlighet att lära ut ett helt nytt slags språk, programmeringsspråk!

Noggrannhet och tålamod är två egenskaper som är viktiga att ha med sig när vi programmerar. Noggrannheten som programmeringsspråket kräver, kan gynna undervisningens övergripande språkarbete. En mening som ”ställ det där” är mindre språkligt berikat gentemot ”ställ glaset på bordet”. Tydligheten hjälper barnen att successivt utveckla sitt språk.

📙För mer inspiration till djupare arbete kring språkundervisning i alla ämnen, läs gärna "Stärk språket, stärk lärandet - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet" av Pauline Gibbons. Det finns även en liknande bok av Pauline Gibbons på samma tema som heter "Lyft språket, lyft tänkandet - Språk och lärande".

En dator kan inte tänka själv och inte heller ställa frågor. 💻
Datorn följer bara instruktioner som är skrivna på ett språk som den förstår. I grunden kan datorer bara förstå ettor och nollor, eller elektriska impulser som är på eller av. Det är allt en dator behöver veta för att kunna göra hur mycket som helst.

Precis som med andra språk behöver vi använda programmeringsspråket regelbundet för att vi ska lära oss det. Fundera över hela dagen som eleverna är på skolan, kan ni hitta någonstans där ni kan använda er av begrepp som är kopplade till programmering i det som ni redan gör? Ord som ni kan försöka använda er av är exempelvis algoritm, sekvens, villkor, repetition (loop), bugg eller liknande. Den här terminen ska vi fortsätta att träna oss i datalogiskt tänkande, stegvisa instruktioner och försöka förstå betydelsen av att en dator inte kan tänka själv. 💡